Och jag räknar stjärnorna i taket genom gråten som aldrig aldrig tar slut nu är de 29 stycken och det enda som inte är mörkt snälla ta slut
Jag skulle kunna säga att det skedde över en natt
Jag blev kär
Han blev inte kär
Jag insåg
Han insåg
Jag vet inte hur man beskriver riktigt men jag tror det gick ganska fort och jag vet att det gjorde ont. Avgrundsdjup gråt och ett skrynkligt hjärta. I samma sekund som jag insåg min kärlek insåg jag att han aldrig hade någon för mig
Han hade för en annan
Hela jävla tiden
(Fast det inte var så lång tid)
Han hade någon annan någon annan stans hela jävla tiden men han tittade på mig sådär ändå
Han sov med mig sådär ändå
Kramades hårt såg in djupt i ögonen. Ändå ändå ändå.
Varför gjorde han så?
Som om han med hela sin kropp säger något, som han själv aldrig uttalar
Det går inte att stå till svars för
Det har ju liksom aldrig hänt
Går att förneka
Det blir jag som är dum
Jag har tolkat fel
Men jag hoppas
Om jag pratar med honom
Att han innerst inne ändå känner att det blev fel. Att han innerst inne inser att så ska man inte göra. Vad hans förståelse skulle ge mig är svårt att inse
Fast jag vill ju ha allt av honom
Det är det som är kärlek just nu i mig
Var stark, fina du. Ingen pojke i världen har rätt att stå i vägen för din lycka. Och du är inte dum, du har inte gjort fel. Han har. Kram
