släpp mig

Och jag tittar bort. Hela tiden tittar jag bort. Gömmer mig på skoltoaletten så ofta det går bara för att slippa se honom. För att slippa känna hans närvaro helt enkelt. För jag vill inte känna. Jag vill inte se. Jag orkar inte längre. Och hur ont det gör när han kommer bakom mig i trappan när lektionen är slut, och säger "ha det bra", går inte att ens beskriva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0