våra armar snuddade dessutom hela tiden.

Och jag satt brevid log mot tittade i ögonen pratade och skrattade med honom igår.
Egentligen förstår jag det knappt själv, men jag skriver ju det här nu så jag överlevde uppenbarligen. Dog inte ens lite alltså. Fast när han i bilen hem från stan mitt i natten för fjärde gången frågar om jag inte vill ha en av hans alldeles för många cheeseburgare och han den här gången säger: Är du sugen? Skrattar jag och svarar nej tack för fjärde gången men tänker ja ja ja ja ja för fan vad jag är sugen just där just då fast inte på cheeseburgare alltså.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0