kraftfalt.blogg.se

Och när vi går där i natten, jag i armkrok med den människa jag tidigare under kvällen tyst konstaterat är en av mina bästa vänner, gör det så ont ändå. Jag stirrar typ rakt ut i luften genom gatorna jag inte känner och världen jag inte andas, och för varje gång jag får låta hans namn falla genom mina läppar räddar jag mig själv för en stund.

Ta mig någon annan stans, men inte här ifrån.