ja fan ta honom det var han som gjorde fel. hur kunde han typ. fast jag vet nog exakt hur han kunde. jag tror det var lätt. han känner inte ens mig. och nu för tiden vill jag drömma att jag vinner mot honom inte längre att jag vinner honom. nu för tiden är det mest en skamfläck allt ihop. skiter i det ja jag skiter i det. 
 
tänker ofta att om jag trodde på gud så skulle jag tro att han mest var ett tillfälligt bevis sänt från ovan på att jag kan det där med att bli kär i folk. trodde att jag saknade den förmågan efter det som hände i julas. men det var ju fel och allt var ju fel och jag hade fel. 
 
K var rätt. Men ändå blev det inte rätt. Livet är väl mer komplext än så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0