tappar

Jag är livrädd. Egentligen är jag så jävla rädd.
För att inte orka, för att inte våga, för att misslyckas
För att förlora någon, för att aldrig hitta någon
För att dö i förtid, för att bli gammal och ensam
Jag är rädd för allt.

För livet, för döden och för att det inte finns något där efter.
Att man bara försvinner och aldrig, aldrig mera finns.
Jag är så rädd att jag inte vågar leva.

Kommentarer
Postat av: Moa

Jag är också rädd för allt, det mesta i alla fall. Men jag antar att det är det som gör oss till människor. Jag tror att vi behöver rädsla i våra liv för vi ska ha något att övervinna liksom. Du är fin och du kan övervinna alla dina rädslor. Kram

Svar: Jag hoppas att det är som du säger, det gör jag verkligen, för ibland känns ju allt bara så meningslöst. Tack fina du! kram

Och föresten, jag har försökt att kommentera ditt inlägg från 14/5 men det verkar inte funka, så här kommer det istället:

En vän till mig sa en gång att man ska bete sig precis så som man känner sig. Oavsett. Och det är ju så himla självklart egentligen. Man känner vad man känner, och känner man sig glad så är man helt enkelt glad, och känner man sig ledsen så är det så himla viktigt att bara låta sig själv vara ledsen ett tag, annars går det liksom inte över. Kram

(och du, jag föreslår att du skrotar tankarna om att han är värd någon bättre, kastar dig ut i oändligheten och berättar för honom hur fin du tycker han är om du inte redan gjort det.)
kraftfalt.blogg.se

2013-05-16 @ 09:31:26
URL: http://flowerfall.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0