kraftfalt.blogg.se

Jag minns den där dagen i ettan på gymnasiet när F fortfarande bodde här och vi precis hade börjat chatta du och jag, (jag vet för jag skrev i min dagbok att du log mot mig en gång på naturkunskapen och hade fina ögon). Hur som helst var vi på väg till bussen F och jag. Det hällregnade och tätt ihop under hennes paraply småsprang vi. Stannade till under taket vid ingången till sjukhuset för att vänta ut det värsta och det var då du kom ifatt oss. Du sa "jävlar vilket väder" och sen minns jag inte vad vi sa mer men jag minns hur du log när du sa det och hur du fällde ner kapuschongen på din prassliga regnjacka för att se bättre. Jag skrattade nog bara för jag var lite nervös och det var F som föreslog att vi nog skulle gå vidare nu för ja vår buss går ju snart. Du skulle åt samma håll som vi och jag var jätteobekväm hela sista biten för du fick inte plats under vårt paraply och jag hade inget att prata om. Sen skiljdes vi åt för du skulle ner för backen och jag trodde nästan att du skulle drunkna, för så mycket regnade det och du skulle gå hem. 

 

När jag kommer hem den kvällen väntar ett meddelande från dig.

"Hur var båtturen hem?" står det, och jag ler när jag läser för jag hade precis tänkt skriva att hoppas du inte drunknade. Sen frågar du om jag vill fika någon gång och jag svarar ja, för det vill jag jättejättemycket just då, jst där.