kraftfalt.blogg.se

jag kan inte formulera mig denna söndag. kanske för att jag inte vet vad jag vill formulera. vad jag vill sammanfatta. men såhär då: i helgen var jag full, ringde honom och fick höra hans röst för det var ju det jag ville. han lät glad och två timmar senare smsade han och frågade om jag ville gifta mig med honom. jag skrattade högt och tänkte att fan vad konstigt allt är, svarade ja tack klart jag vill och tog ett glas vin till. (haha rim). han skrev alldeles för fina saker sen, och jag blev alldeles för känslomässig. Kunde inte riktigt hantera allt, och när han skriver att han ångrar att han aldrig kysst mig blir jag vimmelkantig och går ut på trappan. jag ska inte spy, hallå nej, jag ska bara sitta där ett tag, chilla. och nu är klockan fyra på morgonen och tidningspojken kommer förbi och där sitter jag i gula gummiskor, (det var det enda som fanns tydligen), är jävligt miserabel och lutar huvudet mot dörren. tänker att jag måste bara få andas lite snälla. det här går för fort och det känns alldeles för mycket och anledningen till att jag sedan mår så dåligt och inte somnar för ens åtta den här natten, är han minst halva anledningen till. Inte för att han får mig att må dåligt, men för att känslorna inte får plats i mig, det svämmar liksom över, tar över hela mig och jag vet fan inte vem jag är längre.